13 mars 2017
Kolonierna ska öppnas – staketen ska bort
Den första april drar kolonilivet igång på allvar i Helsingborgs koloniområden. I höst väntas fullmäktige fatta beslut om att alla staket ska plockas ner. Områdena måste öppnas för allmänheten, uppger Maria Winberg Nordström.
Debatten kring Helsingborgs koloniområden har varit både het och intensiv. Planerna på att bygga bostäder på flera koloniområden fick tio tusen helsingborgare att skriva på protestlistor och de flesta koloniområdena räddades.
I samband med att politikerna tog beslutet om att spara kolonierna i december talade både Christian Orsing (M), Jan Björklund (S) och Maria Winberg Nordström (L) om värdet av att kolonierna skulle vara öppna områden i staden. Nu är Maria Winberg Nordström (L) tydlig i frågan om att staken som omgärdar områdena måste plockas bort.
– Jag är jätteglad att kolonierna blir kvar. I det blågröna samarbetet beslutade vi att kolonierna har ett värde för staden som helhet. De är gröna oaser med biologisk mångfald, men det ska inte vara låsta. Helsingborgarna ska kunna röra sig där hela året. Staden ska investera i belysning för att öka tryggheten. När det blir fler som rör sig i områdena ökar också säkerheten, säger Maria Winberg Nordström.
Hon är ordförande i koloniträdgårdsrådet och talade tidigt i kolonidebatten om vikten av att skydda stadens gröna rum.
– Politikerna är överens och vi har majoritet, men formellt måste frågan upp i fullmäktige. Sedan blir det tjänstemännen som får ta ställning till om beslutet ska tas i stadsplanen eller när koloniernas avtalsvillkor ska upp till revidering 2019. Vi är såklart jättepositiva till om områdena går före och tar bort staketen redan tidigare, säger hon.
Upplysta gröna oaser där alla helsingborgare är välkomna och där en tredjedel av marken är odlad är kommunens vision. Men ute på koloniområdena ser man lite annorlunda på saken. De flesta koloniområden öppnar grindarna dagtid under sommarsäsongen, men på vintern är områdena stängda. Staketen ger trygghet och skydd mot inbrott, anser föreningarna. Vill kommunen ha bort dem får de förhandla om nya avtalsvillkor, anser de som tidningen talat med.
Kolonisterna är också missnöjda med kommunens krav på att 30 procent av marken ska odlas. På Örby sommarstad och Furets koloniområde har man lämnat in förfrågan om att få köpa loss koloniområdena och äga dem inom föreningen. Maj-Britt Pontén som är kassör på Furet är övertygad om att fler områden kommer att följa efter.
– Kommunen håller på med sitt tjafs och vi är trötta på det. Visst ska här vara grönt och grant, men många är inte så intresserade av att odla. Folk vill komma hit och ha det skönt. Här är mycket blommor, buskar och häckar, säger Maj-Britt Pontén.
Ansökningarna om friköpandet är inlämnade, men kommunen har just nu inga planer på att sälja ut de gröna områdena.
– Koloniområdena är viktiga för alla helsingborgare, för biologisk mångfald och livskvalitet. Det finns ingen diskussion om att göra om dem till sommarstugeområden. Vi behöver våra koloniområden, säger Maria Winberg Nordström.
Bygge på kolonierna – ”ett dumt förslag som nu äntligen hamnar i papperskorgen”
Att flera av Helsingborgs kolonilotter sparas är en seger för opinionsbildningen och för kolonisterna anser oppositionen i Helsingborg. Även området vid Mejeritomten måste fredas.
Oppositionen är nöjd med att kolonier räddas i reviderade översiktsplanen för Helsingborg 2017.
– Vi gläds åt att man backar när det gäller koloniområdena. Det var från början ett dumt förslag som nu äntligen hamnar i papperskorgen. Det är en seger för opinionen. Nu förutsätter vi att man fredar koloniområdena i sin helhet, säger kommunalråd Jan Björklund (S).
Han förutsätter också att odlingslotter som eventuellt tas i anspråk vid Tuppens rekreationsområde på Miatorp ersätts med nya odlingslotter i områden med utbyggd kollektivtrafik.
Oppositionen S och SD reserverade sig mot förslaget att bygga bostäder och vårdinrättningar på den gamla mejeritomten, men gick med på skolbygge. Enligt Jan Björklund behövs inte byggytan. Det finns bättre områden i Östra Ramlösa för bostäder.
– Helsingborg ska växa även efter 2035. Vi vill spara mejeritomtsområdet som ett homogent område för rekreation, kultur, sport och idrott. Börjar man nagga det i kanten är det lätt att man fortsätter. Vi har ett volymområde i Östra Ramlösa där vi äger marken och kan börja bygga med kort framförhållning, säger han.
Bostadsbygge vid Sundspärlan har varit en omtvistat ämne. S säger nej till byggnation som påverkar verksamheten, men kan tänka sig viss byggnation på Sjökronaområdet.
– Vi har tidigare sagt ja till att bygga bostäder, på framför allt på den tomma parkeringsytan och rondellen. Vi kan också tänka oss något bygge i parken, men vill inte att det ska inkräkta på Sundspärlans befintliga verksamhet, säger Jan Björklund.
SD är striktare än S och håller fast vid att ingenting får byggas innanför grindarna till Sundspärlan, men har ingenting emot bygge på parkeringsplatsen.
– Var står vi om 20 år om vi bebyggt alla grönområden? Det finns gott om stationsnära platser att bygga på i Helsingborg, men genom centerns veto stoppar den blågröna majoriteten all bebyggelse i Östra Ramlösa. Byggbolagen ser inte samma lönsamhet på de stationsnära platserna, men som stad kan vi ställa krav på dem. Det är bara viljan som saknas, säger kommunalråd Michael Rosenberg (SD).
Fortfarande frågetecken kring stora koloniområden
En ny skola och förskola kommer att behöva byggas i området där de stora koloniområdena Brytstugan och Tornet ligger. Hur det påverkar kolonierna är inte klart.
Samtidigt som de blågröna nu lovar att flertalet koloniområden ska finnas kvar, så finns det frågetecken kring fler än Mejeriet, där odlingslotterna försvinner, och Tuppen på Miatorp, som ska förvandlas till bostadsområde och stadsodling.
Både Brytstugan och Tornet berörs av planerna på en ny skola och förskola väster om Filbornaskolan.
– De ligger inom utredningsområdet för den nya skola och förskolan, säger översiktsplanearkitekt Stina Pettersson.
Vad det innebär för de båda stora koloniområdena är ännu oklart. Men de blågröna partierna upplever att Brytstugan och Tornet ligger som en barriär i ett område för vilket man har stora planer.
– Det är det största sammanhängande koloniområdet i stan, säger Christian Orsing (M).
Men trots detta ska området inte vara hotat.
– Vi vill nu utreda ett större område från Barnens skog och in över allmänna ytor i Fredriksdals bostadsområde. Här hoppas vi att koloniområdena och en ny skola ska kunna samexistera.
– Men då måste vi göra koloniområdena allmänna. Öppna upp ytor så att vi får bort barriäreffekten, säger Christian Orsing.
Skulle några kolonilotter på Tornet och Brytstugan trots allt försvinna när skolan byggs så blir det bara marginellt enligt kommunalrådet Marcus Friberg (MP).
– Men det vet vi inte i dag, det kan bli noll eller det kan bli 40. Men om kolonilotter försvinner så ska det meddelas med god framförhållning och vi ska erbjuda ersättningslotter, säger han.
Förändringarna ligger dock längre fram i tid. I innerstan står en skola på Mejeritomten först i tur och sedan en vid Sundspärlan.
Men Socialdemokraterna vill inte medverka till att en ny skola inkräktar på kolonilotterna i Tornet och Brytstugan.
– Kolonierna ingår i öppenheten och valfriheten av en stad. De tillför väldigt stora värden för de människor det berör. Om staden för en dialog med invånarna i koloniområdena har vi inget emot det, men att ta så stora markytor som en F-9-skola kräver vid Tornet och Brytstugan är vi emot, säger Jan Björklund (S).
Ungefär detsamma säger Sverigedemokraterna:
– Vi har sett förmildrande omständigheter för att bygga skolor och sagt ja till att bygga på gamla Mejeritomten, men det räcker där. Något annat har vi inte tagit ställning till. Man behöver titta på fler lösningar på befintliga skolor, som att bygga fler våningar, tycker kommunalrådet Michael Rosenberg (SD).
På Mejeritomten, som nyligen köptes av Magnolia bostad, ska planläggningen för skola, förskola, bostäder, vård och grönstruktur igång snarast, utan att man inväntar Stadsplanen.
Då försvinner även odlingslotterna på Mejeriet, som ägs av kommunen.
– Området kommer att planeras i sin helhet och de gröna värdena blir en viktig del i planprocessen, säger stadsbyggnadsnämndens ordförande Christian Orsing (M).
Hur många bostäder det kan bli vill han inte säga i dag, men enligt stadsplanen kan det handla om cirka 800.
För drygt ett år sedan meddelande Liberalerna och dess kommunalråd Maria Winberg Nordström att de inte skulle gå med på att ta bort odlings- och kolonilotter på Fredriksdal. Nu menar hon att det finns en skillnad mellan odlingslotterna och kolonierna som gör att hon nu säger ja till det. Avtalen är mycket kortare för odlingslotter än för kolonier, bara ett år i taget.
– Det som har hänt under året är att barn i förskole- och skolåldern har ökat kraftigt. Nu har situationen blivit ytterligare ansträngd.Därför är vi positiva till Mejeriområdet. De som har odlingslotter där kommer att få ersättningslotter på annan plats, säger hon.
Tanken är att erbjuda dem nya odlingslotter på annan plats i kanten vid fruktodlingarna norr om Ragnvallagatan, där kommunen äger mark.
Tuppen beskrivs idag som ett rekreationsområde. Det handlar om odlingar på förorenad mark som ligger längs Planteringsvägen, mittemot Hedens idrottsplats. En markbit där Christian Orsing (M) ser en möjlighet att både få till förtätning och marksanering.
– Men det hänger på hur det går för kvarteret Kungsörnen söder om Tuppen. Där har industrier överklagat Helsingborgshems planer på förtätning, säger Christian Orsing.
Blir det stopp på Kungsörnen, riskerar man alltså att få överge bostadsplanerna för Tuppen.
När nu många koloniområden ska bevaras så kommer det att bli nya villkor. Kommunen har redan, med blandad framgång, skrivit in ökat öppethållande för allmänheten i avtalen med koloniföreningarna. Nu finns ett uppdrag att göra områdena, som ofta är instängslade, än mer öppna och samtidigt göra det möjligt för förskolor och andra publika verksamheter inne i områdena.
– De måste öppnas upp. Samtidigt måste man då öka tryggheten och det kan staden hjälpa till med, exempelvis belysning, säger Maria Winberg Nordström.
Lista: Senaste förslaget för ditt koloniområde
Här är listan och kartan som visar om just ditt koloniområde kommer att bebyggas i och med det senaste förslaget.
Karta över koloniområdena. Gröna områden fredas. Röda bebyggs och gula utreds vidare.
Senderöds koloniområde:
Tidigare byggförslag: Bostäder, förskola, närpark, stadsodlingoch ytor för dagvatten.
Nytt förslag: Området bevaras. Byggplanerna skrotas.
Stenbockens sommarby:
Tidigare byggförslag: Bostäder, park och stadsodling.
Nytt förslag: Området bevaras. Möjligen kan några lotter försvinna när Västkustbanan byggs ut till dubbelspår i framtiden.
Åragatans koloniförening:
Tidigare byggförslag: Bostäder och förskola.
Nytt förslag: Området bevaras. Byggplanerna skrotas.
Ringstorps sommarstad:
Tidigare förslag: Bevaras.
Nytt förslag: Bevaras.
Lundsbäcks koloniförening:
Tidigare förslag: Bostäder, närpark, förskola,skola och odlingslotter.
Nytt förslag: Området bevaras. Byggplanerna skrotas.
Koloniföreningarna Fredriksdal västra och östra:
Tidigare byggförslag: Bostäder, förskola, park och stadsodling.
Nytt förslag: Området bevaras. Byggplanerna skrotas.
Mejerigatans odlingslotter:
Tidigare byggförslag: Bostäder, skola, förskola, park och stadsodling.
Nytt förslag: Bostäder, skola, förskola, park och stadsodling. Behovet av skola i området gör att de planerna har högsta prioritet.
Tornets sommarby och Brytstugans koloniområde:
Tidigare byggförslag: Skola, förskola, park, stadsodling och ytor för dagvatten.
Nytt förslag: Skola, förskola, park, stadsodling och ytor för dagvatten planeras men inom ett större område än kolonierna. Det betyder att områdena kan komma att bevaras men saken ska utredas vidare.
Närlunda koloniförening:
Tidigare förslag: Bevaras.
Nytt förslag: Bevaras.
Apladalens koloniförening:
Tidigare förslag: Bevaras.
Nytt förslag: Bevaras.
Ättekulla sommarstad:
Tidigare förslag: Bevaras.
Nytt förslag: Bevaras.
Tuppen, rekreationslotter:
Tidigare byggförslag: Bostäder, park och stadsodling.
Nytt förslag: Bostäder, park och stadsodling.
Kanotens odlingslotter:
Tidigare förslag: Bevaras.
Nytt förslag: Bevaras.
Stadsplan 2017
Frågan om byggandet av bostäder på stadens koloniområden hänger samman med stadens arbete med den nya stadsplanen, Stadsplan 2017.
I den skissas på var staden kan bygga bostäder inom befintlig stadsbebyggelse, så kallad förtätning. Koloniområdena är sådana platser men protesterna mot byggförslagen har varit omfattande och det finns också en politisk splittring i frågan.
All förtätning gäller dock inte bostäder utan behovet av andra typer av byggnader är också stort som skolor, förskolor och lokaler för vård.
Detta händer nu
Vintern 2016/2017. Alla synpunkter som kommit in från det första samrådet, som hölls mellan juni och september, har sammanfattats och bearbetats.
7/12-2016. Den politiska styrgruppen för Stadsplan 2017 har möte och beslutar om den framtida inriktingen på arbetet.
Senvåren 2017. Ett uppdaterat förslag ställs ut för att få in ytterligare synpunkter.
Vintern 2017/2018. Kommunfullmäktige förväntas anta Stadsplan 2017 som ett av stadens strategiska underlag för planering.
Här kan du läsa mer om planerna och beslutsarbetet.
”Jag tror inte att politikerna trodde att de skulle få så mycket motstånd som de fick”
Kolonisterna ganska nöjda med det nya förslaget men vill bevara odlingslotterna också.
Catarina Bertram är en av många kolonister som protesterade mot planerna på att bebygga koloniområdena när planerna blev kända i våras. Bland annat engagerade hon sig i en namninsamling som resulterade i över 10 000 underskrifter mot planerna.
Nu backar politikerna från utbyggnadsplanerna på flera av de områden man tidigare pekat ut. En klar seger för opinionen, enligt Catarina Bertram.
– Jag tror inte att politikerna trodde att de skulle få så mycket motstånd som de fick, säger hon.
Hon är glad över att man nu släppt förslaget att bygga på flera ställen men tycker att politikerna också borde freda odlingslotterna på Mejeritomten.
– Man vill ha alla kvar, inklusive odlingslotterna. Givetvis vill man det. De har ju funnits många år och det tar många år att bygga upp ett sådant område. Samtidigt förstår jag att staden måste utvecklas men vi kommer alltid att behöva gröna områden, säger hon.
Den osäkerhet som fortfarande finns för framtiden för koloniområdena Brytstugan och Tornet vid Filborna hoppas hon snart ska vara över. Båda områdena är stora och gamla och betyder mycket för de som odlar där.Hon hoppas att politikerna ser lite längre fram i tiden.
– Vi måste ha större grönområden i längden. Vi kan inte bara planera för oss själva utan också för våra barn och barnbarn, säger Catarina Bertram.
Hon kan dock inte frigöra sig från misstanken om att politikerna gick ut hårt med byggplaner på många områden för att de sedan skulle kunna backa och bygga på några.- Och att vi då skulle känna oss nöjda med att vi lyckats stoppa en del, säger Catarina Bertram.
Bostäder på kolonierna – beskedet dröjer från politikerna
I veckan lämnades drygt 10 000 namn in mot bostadbyggande på kolonilotterna i stan. Men ett slutligt besked från flera partier dröjer.
Flera partier har redan bekänt färg om vad de tycker om att bygga bostäder på stadens koloniområden. Vänstern, Socialdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna säger alla nej vilket gör att förslaget i dagsläget inte har någon majoritet.
Men flera kolonister vill också veta vad övriga partier, alla de i styrande ställning, har för ståndpunkter, för att kunna känna sig säkra eftersom frågan om bostadsbyggandet är så komplex.
– Det hade varit skönt att få ett besked så snart som möjligt så att man slipper gå och oroa sig, sade exempelvis Catarina Bertram när hon lämnade över drygt 10 000 namnunderskrifter till staden i tisdags.
Men hon och övriga kommer att få vänta. Några snabba besked blir det inte.
– Vi kommer att fördjupa oss i den frågan under hösten. Vi kommer att ha en första diskussion under nästa vecka och titta på olika remissyttranden som kommit in. Partiet har inte tagit ställning till hur vi ska ha det, säger Lars Thunberg (KD).
Att bryta ut frågan om byggandet på koloniområdena för att kunna ge ett snabbt besked tycker han inte låter sig göras. Stadsplanen måste diskuteras som en helhet menar han.
Däremot kan det finnas fler ställen att förtäta på än vad man tidigare pratat om.
– Vi ser att vi behöver förtäta inne i stan. Men vi har tio järnvägsstationer i kommunen och där de finns kan man kanske också förtäta. Alltså inte bara i city, säger han.
Tidigast sent i höst eller i vinter tror han att det kan komma ett besked från Kristdemokraterna i frågan.
Samma process startar nu i flera partier, bland annat Miljöpartiet.
– Vi har tittat på de remissvar som har kommit in och diskussioner pågår i partiet, men vi behöver ha fler möten, säger Marcus Friberg, kommunalråd för Miljöpartiet.
Hur lång tid det tar vill han inte säga. Och inte heller vartåt det lutar.
– Men ambitionen är att vi ska vara klara innan året är slut.
– Det här är en fråga med många dimensioner. Man kan inte bara säga ja eller nej eftersom det är en helhet. Säger vi till exempel nej till att bygga bostäder på en plats så får det även konsekvenser för de skolor och förskolor som planeras i området, menar Marcus Friberg.
Hos Centern är tongångarna likartade som i de två andra partierna.
– Vi håller på att diskutera det internt i partiet. När vi bestämt oss ska vi också prata ihop oss med de andra blågröna för att presentera en gemensam lösning, säger Jonny Cato Hansson (C).
Han har förståelse för att folk vill veta snabbt men säger att det blir svårt.
– Man önskar alltid att frågor som väcker känslor ska kommuniceras så tidigt som möjligt men det är viktigt att vi får ta en djuplodande diskussion. Vi står inför väldigt stor utmaning. Då måste man vända och på alla kort på bordet, säger han.
Enligt honom kommer diskussionerna att ta hösten och också en del av vintern innan man har ett besked att ge.
Också hos moderaterna kommer det att dröja innan man ger svar på var man står i frågan. Enligt Christian Orsing (M) och stadsbyggnadsnämndens ordförande inväntar man nu i partiet en sammanställning av tjänstemannaförslaget och de remisser som kommit in.
”Först då har vi den helhet vi velat se inför politisk behandling”, skriver han i ett SMS kring frågan.
Någon tid för när det kan ske finns dock inte än.
När remisstiden för Stadsplan 2017 gick ut hade cirka 350 yttranden kommit in, från privatpersoner, företag och organisationer. Det stora flertalet av dem handlar om kolonierna.
Nu pågår en sammanställning av yttrandena, och synpunkterna ska även bemötas av stadsbyggnadsförvaltningen.
Under våren, när politikerna har sagt sitt, kommer ett nytt och bearbetat förslag till stadsplan att ställas ut. Då finns det en ny chans att komma med synpunkter.
Vintern 2017 är det tänkt att stadsplanen ska antas av komunfullmäktige.
Målet är 17 000 namnunderskrifter för att rädda kolonierna
Namninsamlingen för att rädda kolonierna fortsätter. Nu är de uppe i drygt 8 500 namn. ”Men vi fortsätter”, säger iniativtagaren Catarina Bertram som räknar med att många fler ska skriva på.
– Målet är minst 17 000 namn. Det borde gå om man tänker på att vi har 1 700 kolonister och alla samlar in tio namn var, säger hon.
Catarina Bertram, som har koloni på Senderöd, räknar med att namninsamlingen ska pågå i ungefär två månader till.
– Sen ska de överlämnas dem till politikerna. När och hur är inte bestämt ännu.
På tordagseftermiddagen kunde hon summera exakt 8 547 namnunderskrifter. Knappt 1 600 av dem har de via facebook, resten har koloniföreningarna gemensamt samlat in på listor.
Catarina Bertram ilsknade till direkt när hon hörde om tjänstemannaförslaget till ”Stadsplan 2017” och idén att riva tio av stadens 15 områden med koloni- och odlingslotter för att där bygga totalt 4 284 bostäder, sju förskolor och fyra grundskolor.
Det ledde till att hon startade namninsamlingen, där alla koloniföreningar nu hjälper till. De deltog även med en idéträdgård på Den stora trädgårdsfesten på Sofiero, för att få uppmärksamhet åt kolonierna. Och även där samlades det in namn.
Förra helgen arrangerade de Kolonirundan och bjöd in politiker och allmänhet till att komma och möta kolonister och se hur de har det.
Att engagemanget är stort visade också onsdagkvällens informationsmöte som arrangerades av kommunen om Stadsplan 2017. Det kom 700 personer och extrabussar från stan fick sättas in.
Några politiska beslut är ännu inte tagna. Men hittills har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Liberalerna sagt sig vara emot att ersätta koloniområdena med bostäder. Om de står fast vid det finns det ingen politisk majoritet för förslaget.
Helsingborg
Kolonierna fick folk att tycka till
Stadsplanen har fått helsingborgarna att tycka till som aldrig förr. Runt 350 yttranden har kommit in. Det stora flertalet protesterar mot att koloniområden kan försvinna. Men förtätningsförslag vid Kungshult och Pålstorp upprör också.
– Det är väldigt många för att vara en översiktsplan. Förra gången, som var 2010, fick vi fyra yttranden från privatpersoner. Så det finns ett otroligt stort engagemang, säger översiktsplanearkitekt Stina Pettersson.
Yttrandena är många – men kanske inte oväntade när ett så kontroversiellt förslag som att bygga bostäder på de flesta av stadens koloniområden presenteras.
Översiktsplanen, kallad Stadsplan 2017, har haft ett stort mål för ögonen. Nämligen att planera för ett Helsingborg som 2035 har växt med 40 000 invånare, från dagens 138 900. Och fokus ska ligga på förtätning.
En lösning som tjänstemännen kunnat hitta är att bygga bostäder på en stor del av stadens koloni- och odlingslotter. Enligt förslaget ska tio av 15 områden med koloni- och odlingslotter rivas för att ge plats åt totalt 4 284 bostäder, förskolor och grundskolor.
Att kolonister och andra värnar om de här grönområdena framgår tydligt i en klar majoriteten av yttrandena.
Många föreslår också andra platser där de tycker det är mer lämpligt att bygga. Har det bidragit med nya möjliga förtätningsprojekt?
– Jag har inte hunnit läsa allt ännu, men många av de förslag jag har sett känner vi igen. Det är platser som har varit med i diskussionen, men där vi kommit fram till något annat, säger Stina Pettersson.
Tiden för att yttra sig gick ut i fredags, och en stor del av synpunkterna strömmade in sista veckan. Förutom privatpersoner så är det 13 föreningar som skickat in sin åsikt, varav flera koloniföreningar. Men här finns också till exempel Sveriges Motorcyklister, SMC Skåne, som skriver att de helt saknar tankar kring motorcyklar och mopeder i förslaget.
Även fem företag har yttrat sig och en rad olika myndigheter och kommunala förvaltningar.
Och det finns fler frågor än kolonierna som upprör och engagerar. Ett 50-tal är kritiska mot att 139 bostäder har ritats in på ett grönområde vid Kungshult och Maria Hage.
I lilla byn Pålstorp vid Råå är många också emot en utbyggnad, här finns tankar på 29 nya hus.
En stategi är att bygga på det som i dag är parkeringsplatser. Men det har en hel del, framför allt på Dalhem och i Brohult, reagerat mot.
En del skriver att de tycker stadsplanen varit svårtillgänglig eftersom den bara har funnits i en digital version. Och att få ut en pappersversion kostar många hundra kronor.
– Vi har funderat väldigt mycket på hur vi bäst skulle nå ut, och vi har ju ett högt dator- och internetanvändande i Sverige. Det är ett väldigt omfattande material och man ser inte mycket av kartorna på en A4, förklarar Stina Pettersson.
Hon tillägger att det även har varit öppet på stadsbyggnadsförvaltningen hela sommaren för besökare som velat ta del av stadsplanen där.
Nu ska alla yttranden sammanställas.
– Under hösten kommer vi att besvara frågor som har kommit in och bemöta synpunkterna. Tanken är att det materialet ska göras tillgängligt för alla, säger Stina Pettersson.
Återstår också att höra vad de som bestämmer, alltså de politiska partierna, tycker om stadsplanen.
Om de partier som hittills har meddelat hur de ställer sig: Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Liberalerna, håller fast vid sin linje finns det ingen politisk majoritet för att göra om kolonier till bostadsområden.
Under våren ställs ett nytt bearbetat och slutligt förslag ut. Då finns det en ny chans att komma med synpunkter. Och vintern 2017 är det tänkt att planen ska antas av kommunfullmäktige.
Då kan koloniområdena rivas
Över 700 kolonister mötte tjänstemännen bakom det kontroversiella förslaget.
Fullsatt salong, drygt 700 personer, och extrainsatta lokalbussar till och från stan. Intresset var enormt när stadsbyggnadsförvaltningen bjöd in till informationsmöte på Sundspärlan på onsdagskvällen.
Rubriken för mötet var ”Stadsplan 2017”. Alltså hur staden ska rusta för att ta emot, enligt prognos, 40 000 nya invånare de närmaste 20 åren.
Men det var en specifik del i förslaget som drog folk och kom att dominera kvällen:
Nämligen att riva tio av stadens 15 områden med koloni- och odlingslotter för att där bygga totalt 4284 bostäder, sju förskolor och fyra grundskolor. I gengäld vill staden utöka utbudet av odlingslotter.
I publiken satt bland andra Åsa Ljungström. ”Katastrofalt”, tycker hon om förslaget.
– Vi har stora barn nu och har flyttat från hus till lägenhet. Kolonin är vår allt, vår oas, säger hon som har stuga i Tornets sommarby.
Åtta tjänstemän från stadsbyggnadsförvaltningen presenterade förslaget. Därefter fick kolonisterna ordet.
”Varför bebygger ni inte åkermarken i Östra Ramlösa i stället?”, ”Förstår ni inte hur mycket kolonierna betyder för oss?!”…. Frågorna avlöste varandra under dryga timmen. Talen till koloniernas väl möttes av rungande applåder och jubel.
Tjänstemännen återkom till utmaningen att öka folkmängden med ”ett helt Ängelholm”. Det krävs bostäder, skolor, arbetsplatser, en fungerande infrastruktur, etcetera.
– Det handlar om en avvägning mellan olika intressen. Vårt uppdrag är att visa politikerna på möjligheter var man kan bygga för att tillgodose det här behovet, förklarade Malin Rizell, chef för stadens översiktsplaneavdelning.
Det betonades också att processen är i ett tidigt skede.
Förslaget som nu ligger handlar om en ändring av översiktsplanen. Detta ska upp till politisk diskussion under hösten. Därefter presenteras ett mer slutligt förslag för allmänheten nästa sommar. När Helsingborgarna på nytt fått säga sitt fattar politikerna ett definitivt beslut nästa höst.
Därefter krävs det också en ändring av stadens detaljplan för att kunna sätta spaden i marken. Den processen kommer inte att vara klar när de flesta av kolonisternas arrenden går ut 2019. Det beskedet ger Karin Sterte som är mark- och exploateringschef. I stället kommer arrendena att förlängas med fem år.
Det betyder att en eventuell rivning av koloniområdena inte kan starta förrän tidigast 1 januari 2025.
Åsa Ljungström från Tornets sommarby blir något lättad när hon får höra det:
– Det känns ju ändå rätt bra. Men vi vill ju ha kvar kolonierna längre än så, självklart, säger hon.
Hittills har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Liberalerna sagt sig vara emot att ersätta koloniområdena med bostäder. Om de står fast vid det finns det ingen politisk majoritet för förslaget.
Fortsättning följer i denna glödheta fråga.
Så här ser förslaget ut i detalj:
Senderöds koloniområde: försvinner. Ersätts av bostäder, förskola, närpark, stadsodling och ytor för dagvatten. Stenbockens sommarby: försvinner. Ersätts av bostäder, park och stadsodling. Åragatans koloniförening: försvinner. Ersätts av bostäder och förskola. Ringstorps sommarstad: bevaras. Lundsbäcks koloniförening: försvinner. Ersätts av bostäder, närpark, förskola, skola och odlingslotter.
Koloniföreningarna Fredriksdal västra och östra: försvinner. Ersätts av bostäder, förskola, park och stadsodling. Mejerigatans odlingslotter: försvinner. Ersätts av bostäder, skola, förskola, park och stadsodling. Tornets sommarby och Brytstugans koloniområde: försvinner. Ersätts av skola, förskola, park, stadsodling och ytor för dagvatten. Apladalens koloniförening: bevaras. Närlunda koloniområde: bevaras.
Ättekulla sommarstad: bevaras. Kanotens odlingslotter: bevaras. Tuppen, rekreationslotter: försvinner. Ersätts av bostäder, park och stadsodling.
Kolonister vann strid om öppethållande
Kolonisterna vann striden. De slipper både odlingstvång och utökat öppethållande för allmänheten. Men Arrendenämndens beslut gäller bara Koloniföreningen Enighet vid Pålstorp, som vägrade skriva på hela det nya avtalet. De andra, som skrev på, får stå sitt kast.
Nu i påsk drar kolonisäsongen igång igen. Det här blir andra året med de nya reglerna.
Det innebär bland annat att områdena ska vara tillgängliga för fler än kolonister 1 april till 30 september mellan klockan 8 och 20, istället för bara under sommarlovet som tidigare.
Det har även införts ett odlingstvång på minst 30 procent av ytan.
När kommunfullmäktige klubbade de nya reglerna var det under högljudda protester från kolonisterna, inte minst vad gäller öppettiderna. Men de blågröna partierna drev igenom beslutet.
Reglerna införs efter hand som koloniföreningarnas avtal går ut. 2015 var det dags för fem koloniföreningar att teckna nya avtal. Fyra av dem skrev på, men Koloniföreningen Enighet vid Pålstorpsvägen vägrade acceptera några av punkterna.
Kommunen fick därför gå till Arrendenämnden – som till stor del ställde sig på kolonisternas sida.
Det innebär att de slipper odlingskravet. Och de får själv bestämma när grindarna ska vara öppna.
Arrendenämnden anser att det är oskäligt att införa villkor om öppettider för allmänheten om inte parterna är eniga om det.
– Det handlar ju om vår mark där vi bekostar lekplatser och toaletter och vi vill själv har rätten att bestämma när vi har grinden öppen, säger Kristina Jönsson i Enighets styrelse, som är nöjd med beslutet.
Vad gäller odlingskravet så anser nämnden att det strider mot ”god sed i arrendeförhållanden”. Det medför också problem för koloniföreningen som måste mäta odlingarna och straffa den som inte följer reglerna.
Kommunen överklagade inte Arrendenämndens beslut, som kom i höstas, och nu skulle man kunna tro att det här ska gälla alla koloniområden. Men så är det inte.
– Det här beslutet gäller bara Enighet. De andra har skrivit under avtalet. Ska reglerna omprövas så måste det lyftas politiskt, säger Tommie Sterntorp, ansvarig tjänsteman på kommunens mark- och exploateringsavdelning.
Så 125 kolonister på Enighets område slipper vissa av de nya reglerna, medan andra måste acceptera dem. Det tycker Björn Lindström, kolonist på Örby och ordförande i Koloniföreningarnas samorganisation, är upprörande.
– Kommunen säger att vi får stå vårt kast. Men vi tycker att de bär sig illa åt och kommer att skicka en skrivelse till politikerna om det här, säger han.
Man kan undra varför koloniföreningarna inte drev frågan gemensamt. Kristina Jönsson säger att det var vad Enighet ville från början.
– Vi tog upp det i samorganisationen, att vi skulle ta in en jurist, men de andra tyckte det skulle kosta för mycket pengar, säger hon.
Alla områden har inte heller samma uppfattning om reglerna och vad som är bra eller dåligt.
Maria Winberg Nordström (L) är ordförande i Koloniträdgårdsrådet. Hon håller fast vid att reglerna ska leva kvar och tänker inte ta initiativ till någon förändring med anledning av Arrendenämndens beslut.
– De är ändå ett stort steg i rätt rikting för att få så enhetliga regler som möjligt i områdena. Men eftersom föreningarna inte tycker lika så går det inte att hitta att avtal som alla är nöjda med, säger hon.
Sen är det tveksamt om koloniområdena verkligen har hållit öppet så mycket som de ska. För att lösa det praktiskt har kommunen lovat bekosta automatiska tidlås till grindarna. Men de kommer inte att vara på plats förrän senare i vår eller sommar.